Mina tips mot resfeber

Det är kvällen före resan. Väskan är packad och alla listor är avprickade. Väckning är inställd, både på telefon och surfplatta. Sova? Nej, det är komplett omöjligt. Det är nämligen dags för RESFEBER!

Men vad är egentligen resfeber? Enligt ordboken kan det betyda både oro och längtan: ”(feberaktig) oro” som ”spänning inför förestående (av)resa” eller ”(brinnande) iver”, ”åtrå efter att företaga (en resa)”.

Resfeber för mig

Resfeber är något jag alltid får – hur mycket jag än reser. Inte bara den där förväntansfulla, lite pirriga känslan. Nej, resfeber är för mig också en hel del nervositet och alla möjliga logiska/ologiska nojor.

För mig är resfebern värst kvällen före avresan. Och den kommer lika säkert som ett brev på posten. (Eller snarare ”som ett mejl i inboxen” eller ”ett gilla på Facebook” – känn dig fri att översätta till modernare liknelser.)

Plötsligt blir jag riktigt nojig över detaljerna: Är det helt säkert att mobilladdaren ligger där? Trots att man (läs jag) ser den med egna ögon infinner sig osäkerheten. Ve och fasa om den inte kommer med. För att inte tala om laddaren till kameran. Ändå vet jag ju att det går att köpa en ny laddare, åtminstone om man inte ska campa på sibiriska tundran.

Flygresan är jag inte nojig över, däremot resan till flygplatsen. Kommer jag att hinna före broöppningen? Eller kommer tåget att stanna redan före Läggesta, på grund av ”signalfel”? Risken känns plötsligt väldigt stor.

Dessutom börjar jag tänka på hur skönt det är att vara hemma: kunna dricka kranvattnet, krama på barnen när jag vill och ha en garanterat skön säng. Varför ska jag egentligen resa, just nu? Dessa tankar infinner sig oftast när jag ska resa ensam, utan familjen.

Är du chockad nu? Lugn, det går nämligen snabbt över …

Här är mina tips och trick för att klara resfebern

Se till att sova ordentligt. Detta är onekligen rätt svårt om klockan ska ringa 03.00. Men här hjälper jag helt enkelt naturen på traven. Det är så lätt att ”ligga på ohågan”, ett uttryck som jag nyligen (!) lärde mig genom Johanna Westbergs blogg Vandraren.

Ha väskan färdigpackad och då menar jag helt. Springa till tvättstugan och hämta den där tröjan jag paniktvättade klockan 23.00? Ingen bra idé. Tvätta och föna håret går också bort, liksom att göra en stadig frukost. Här är det förberedd matsäck som gäller, ätvänlig för bil- eller tågtransporten.

Låta den pirrande känslan i magen fungera som en motor. Skådespelare har ju rampfeber. Om Richard Gere (okej, dåligt exempel) klarar av det, ska väl jag också göra det. Pirret gör mig alert och driver mig som en rovfågel på jakt.

Tveka inte att fråga om hjälp på flygplatsen. Naturligtvis krånglar Self Service extra mycket för den resfebrige. Men personalen finns ju faktiskt där för min skull. Med ett leende på läpparna och en trevlig ton är hälften vunnit (för båda parter).

Skingra tankarna med något roligt, när det ”värsta” är över. Väl igenom säkerhetskontrollen eller ombord brukar jag pusta ut. Nu är väskan och mina laddare (förhoppningsvis) med, nu börjar det roliga! Det är dags att botanisera lite i butikerna om tiden tillåter. Eller bara slå sig ner på ett café för en färdknäpp. Dock består den i mitt fall snarare av en kopp kaffe än ett glas vin (åtminstone kl 05.00). Den typiska Facebook- och Instagrambilden går därmed bort! Fast det överlever jag. Jag överlevde ju resfebern – den här gången också.

På hemvägen? Då planerar jag redan nästa resa! ”Det här var ju plättlätt. Resfeber, vad yrar ni om?”

Har du resfeber och vad innebär det för dig? Berätta gärna, antingen på din egen blogg eller i kommentarerna!

PS. Här är i alla fall några som definitivt inte har resfeber!


Du är också välkommen att följa bloggen på Facebook.

Foto: Anna Ström Åhlén

10
Leave a Reply

avatar
4 Comment threads
6 Thread replies
0 Followers
 
Most reacted comment
Hottest comment thread
5 Comment authors
TravelAnnaAma de casaVeikenDitteOrsakulla mamma vid 20, specialpedagog & doula Recent comment authors
  Subscribe  
newest oldest most voted
Notify of
Orsakulla mamma vid 20, specialpedagog & doula
Guest

Jag önskar jag vågade komma till det där med resfeber. Jag är alldeles för rädd för att ens komma dit. Ändå verkar det så ljuvligt att kunna vara som du och resa, att ta dig över resfebern och bara se dig om och se världen. Jag önskar att min flygresa inte var så stark som den är 🙁

Ama de casa
Guest

Jag tänkte säga att jag inte har nån resfeber, men sen kom jag att tänka på att det kanske är därför jag alltid vill vara typ ett halvt dygn innan avgång på flygplatsen/tågstationen/busstationen (okej, liiite överdrivet, men i GOD tid vill jag vara). Sen påstår Anders att en av dom få gångerna jag ligger steget före honom är när vi går mot nåt som ska ta oss nån annanstans. Det, och när vi ska gå nånstans där det vankas mat 😉 Sen har jag fått en ny fobi (på förekommen anledning). Jag är hypernervös innan jag ser vårt bagage på… Read more »

Ditte
Guest

Nja,nej, ibland… – Vanligtvis har jag inte resfeber, inte för resor inom Europa och om jag och maken åker. Men reser jag med döttrar och barnbarn och har ordnat allt så kan jag vara lite orolig att något inte ska fungera. Reser maken och jag ås finns inte den oron. Ska jag göra en långresa så kan jag känna lite resfeber och lite mer av det om jag reser till ett för mig nytt ställe. Ska jag ut på en jobbresa så känner jag mer av den eftersom jag alltid vill att allt ska bli så bra som möjligt för… Read more »

Veiken
Guest

Japp, känner så väl igen detta! Det går ju aldrig över…… sitter med den där febern just nu! Suck. En massa hjärnspöken! 🙁