När livet går i expressfart

Det blev lite tyst här på bloggen, igen. Kanske undrar du varför? Här är svaret.

Ibland far livet fram som ett expresståg och man hinner inte stanna vid varje station. Eller med andra ord: göra allt som står på listan. På min att göra-lista står så mycket, både på den fysiska som ligger på mitt skrivbord och den mentala som snurrar i mitt huvud. Men tåget, det susar fram!

På papperslistan (ja, jag föredrar en sådan) står alla mina kunduppdrag, att betala in moms och skatter, hämta ut paket, skaffa nya vinterskor, posta ett födelsedagskort och svara på meddelanden i diverse kanaler. Och tåget det rusar …

På listan i mitt huvud finns allt som jag alltid gör, lika naturligt som att borsta tänderna: träna, laga mat, tvätta … Bara för att ta ett axplock. Ja, allt vi gör för att hålla oss vid god hälsa och gott liv. Men självklart finns där så mycket mer, så mycket som tyvärr virvlar bort och inte prioriteras i den vindlande tankestormen.

Där seglade visst planen på ett blogginlägg iväg … Det där inspirerande inlägget, där jag tänkte visa mina fina bilder från Galicien sommaren 2019. Framför allt det bästa tapasställe jag någonsin ätit på! Eller blogginlägget om ett läckert Sverigeresmål, sommaren 2020? Bort svävar också det där inlägget om fler stadsdelar i New York, utöver mina största favoriter. Eller inlägget där jag ville berätta om mina bästa reseupplevelser någonsin.

Vart tog de vägen, alla dessa planer? Du som läser den här bloggen kan dock vara lugn. De kommer, tids nog. Men under tiden måste jag be om lite tålamod. Ja, självklart har även du andra saker att göra på ditt livståg, än att läsa bloggar. Kanske rusar även ditt tåg i expressfart, trots denna pandemibubbla där vi alla är fast?

Jag ville bara berätta, att mitt tåg nu rusar så fort att jag helt enkelt måste välja. Sova eller blogga? Promenera eller blogga? Ja, till syvende och sist blir faktiskt svaret inte det förstnämnda.
Om jag måste välja så …


… går jag hellre längs Mälaren och beskådar denna vackra vy.

Jag blickar mot Bispens Badhus, där min familj ofta bastar. Det lilla huset som så fridfullt speglar sig i Mälarens blå. Huset som rakt inte bryr sig om några rusande tåg.

Jag stannar till vid de kloka orden, som vajar i vinden med budskap om hopp. Passande nog med domkyrkan i fonden, den som stått där i seklers tid. Helt utan rusande tåg …

I mitt vackra gula drömhus fortsätter biblioteket växa fram, det nyrenoverade. Där sorterar jag böcker i alfabetisk ordning, där placerar jag kära skulpturer och pyntar med grönt.

Jag sitter kvar på tåget men jag vill inte låta mig stressas av de stationer som jag far förbi. För de finns nämligen kvar. Eller också var det inte meningen att just jag skulle stanna där. Det kommer nya: både livsmål och, ja, blogginlägg. Men allra först kommer alltid livet. Ljuset finns!

Ta hand om er alla och ha en fin helg!

Foton: Anna Ström Åhlén.

0 0 votes
Article Rating
Subscribe
Notify of
guest

5 Comments
Oldest
Newest Most Voted
Inline Feedbacks
View all comments
Lena i Wales och Spanien

Ett härligt inlägg med tankar och vackra bilder från det fina Sverige. Ibland rusar bara allt på i full fart och det är svårt att hänga med. Även om jag inte jobbar längre, så ränner ändå tiden i väg, så konstigt. Tänker ibland, hur hann jag med att arbeta? Fast å andra siden gör jag numera mycket mer för att jag bara har lust att göra det, än vad jag kunde göra tidigare. Du ska se att det kommer att lugna ner sig hos dig också. Så kul att vi nu också har kontakt på ett annat sätt. Blev glad… Read more »

★ Orsakullan som blev mamma vid 20 - Dalaliv, finporslin & pudelliv★

Du gör rätt i att prioritera, man måste våga sig på att göra det då och då kroppen behöver också få leva. När man är i ett express tåg får man göra det bästa man kan för att inte ramla av.

Ditte
3 years ago

Åh, Anna! Stort tack för detta givande och fina inlägg. Och livet är ju det som pågår här och nu. Det är där man är. Tåget rusar fram, en liknelse som jag tror att många kan relatera till. För egen del så har jag i princip all tid i världen och har haft sedan pandemin dök upp. Alla mina resejobb blev inställda och med det också alla förberedelser, inläsning och annat. Men jag tycker att jag r seg. Har förlorat en hel del energi och säkert är det så att mina ryggbesvär är en tjuv. Tänker varje dag på att… Read more »