Reseblogga utan att resa?

När hela världen stängs ner och livet blir en overklig dröm: en mardröm. Vad händer då med en reseblogg? Vad skriver man – och behövs den ens? Det blev lite tyst här. Men nu tänkte jag lufta mina tankar.

Du som brukar titta in här vet att jag älskar att resa. Allra helst till New York men också till andra delar av världen, både nära och fjärran. Troligen gör du detsamma, eftersom du har tittat in här och detta är en reseblogg.

Men vad händer med en reseblogg i dessa tider, när bloggaren inte kan resa? Plötsligt blev mitt tidigare inlägg om resorna jag inte vill göra väldigt inaktuellt. Det handlar ju knappast om att välja och vraka längre; man får helt enkelt låta bli. Helt.

Kriskommunikation

Det blev lite tyst här på bloggen av flera skäl. Dels har jag haft fullt upp med kriskommunikation i mitt jobb, som copywriter och kommunikatör. Många är ju i dag de företag och organisationer som måste väga orden på guldvåg mot både kunder och anställda när världsläget ändras dag för dag … Här känns det fint att kunna hjälpa till och vara ”stand by” vid snabba puckar.

Om att blogga ”på fritiden”

Resebloggen har jag mestadels drivit på fritiden (haha, men ärligt: vilken fritid?), helt oavlönat utöver några få samarbeten. Tanken har dock varit att så småningom införliva bloggen alltmer i företaget, men jag har helt enkelt inte haft tid.

Hur mycket tid tar då bloggandet? För några månader sedan var det flera av mina resebloggarkollegor som skrev om hur mycket tid det egentligen tar att blogga. Jag gjorde aldrig något eget inlägg på ämnet, men nog instämmer jag med de flesta: Att göra ett matigt inlägg, inklusive allt från research till fotoredigering, kan ta allt från några timmar till en halv dag. Jag bloggar ju, som du vet, långt ifrån varje dag. Men många gör det och flera har förstås också bloggen som sin största (ibland enda) inkomstkälla …

Prioritering i coronatider

Vart vill jag då komma med detta? Tja, summan av kardemumman är väl att prioritera. Att i första hand se till nära och kära, sin hälsa och sin försörjning. Men att bara matas med skräckinjagande nyheter är tungt. Jag ska medge att jag verkligen förtvivlat dessa dagar, ibland på gränsen till ångest.

När ska allt bli ”normalt” och kommer det någonsin att bli det? Sanningen är väl dock att det aldrig blir som förut. Att vi just nu skriver världshistoria på helt nya, blanka blad …

Minnas och fantasiresa

Men den här resebloggen kommer att fortleva! Jag kan (och vill) inte resa någonstans under dagens förutsättningar. Men minnas kan jag, liksom drömma och fantisera.

Som motvikt till alla dystra nyheter kommer jag att se tillbaka på tidigare resor. Resor som jag ännu inte bloggat om, och minnen som sticker ut lite extra.

Jag kommer också att drömma och fantisera om nya resor, samtidigt som jag (förstås) kommer att göra det bästa av livet här på hemmaplan. För jag älskar ju också Sverige och mitt kära hem.

Våren och hoppet

I går var det faktiskt vårdagjämning och den gick mig för första gången i livet helt förbi! Det blev verkligen en tankeställare. Våren finns ju faktiskt därute! Naturen vaknar, det spirar och det grönskar. För naturen har ännu inte givit upp, och det ska inte vi göra heller.

Nu gäller det att göra det bästa av allt. Redan i morgon kommer vi att göra en utflykt till den här vackra fågelsjön – och fler blir det.

Det finns en devis som lyder ”En dag ska vi dö men alla andra dagar ska vi leva”. Det tar vi fasta på i dag, den 21 mars 2020.

Jag avslutar med min farfar Waldemar Åhléns Sommarpsalm: En vänlig grönskas rika dräkt. För mig, och min familj, bland det vackraste som finns.

Ta hand om dig och de dina!

Foton: Johannes Ström (överst) och Anna Ström Åhlén.

0 0 vote
Article Rating
Subscribe
Notify of
guest
17 Comments
Oldest
Newest Most Voted
Inline Feedbacks
View all comments
Ann-Louise Paulsson
8 months ago

Men så fantastiskt att din farfar skrivit En vänlig grönskas rika dräkt! Den är ju så fin. Vad gäller bloggen så kommer jag göra likadant, fortsätta att minnas tillbaka och att drömma om framtiden. Kram <3

FREEDOMtravel
8 months ago

Sååå konstigt allting blev plötsligt! Men skönt att höra att din blogg kommer finnas kvar 🙂 Vår också, och för oss blir det nog mycket om Sverige ett tag tror jag. Vi får se.

Emma, Sol som sol?
8 months ago

Men näe… Tomma blad … Skriva historia …

Nu tycker jag det blev väldigt tungt och så sitter jag mitt i skiten till råga på eländet. Antagligen i min egen lilla bubbla. Är nog rätt bra på bubblor. Men det är rätt vackert med såpbubblor, även inifrån.

Någon dag brister väl bubblan jag sitter i, troligen är det ganska vackert utanför också. Det är väl det vi alla måste tro och arbeta för på alla sätt vi kan.

Ursäkta svamlet men jag är lite trött …

Ama de casa
8 months ago

Vad roligt att det är din farfar som skrivit den vackra psalmen 🙂 Även om jag skriver om resor vi gör så har jag inte en reseblogg utan en tramsblogg, så för mig blir det lättare att fortsätta att göra ett inlägg per dag. Har bland annat kvar ett gäng bilder från vår 75-dagars tripp i höstas. Hann liksom inte skriva ”klart” från alla ställena då det var tämligen intensivt. Senast jag inte gjorde ett inlägg på en dag var hösten 2014 då orkanen Odile gjorde att vi var helt isolerade från omvärlden i tre dygn. Dom där resterande bilderna… Read more »

Resfredag
8 months ago

Blir lika glad varje gång jag påminns om ditt ”arv”. Hans kärlek för språket går i rakt nedstigande led till dig. <3 Jadu, konstiga tider. Då får vi ta till oss det som är gott extra mycket. Ska sätta på den där låten på Spotify nu!!

Lena i Wales
8 months ago

Ja, vilken situation vi är i.
Jag lägger ner massor av timmar på mina inlägg. Jag har en del färdigskrivna, som tur är, för några nya utflykter lär det inte bli på ett tag.
Förstår att ditt liv tas upp av arbete, inte samma för mig som pensionär. Skönt att du kommer att fortsätta, även om du nu behöver lite paus från detta.
Kanske skriva lite mer från Sverige så småningom?
Vacker psalm, känner igen den. Roligt att din farfar skrivit den.
Ta vara på dig!

Ditte
8 months ago

Denna psalm är så vacker och en av de finaste tycker jag. Och så roligt att få veta att din farfar skrivit den. Texten har jag alltid tyckt om och musiken likaså. Och i dessa dagar betyder texten än mer. Jag tycker du satt fina ord på dina tankar och jag känner igen mig i de flesta. Jag bloggar nog varje dag men inte alltid med ”substans” men det kan man också se på olika sätt. I dessa dagar har jag tänkt lite som du att jag har resor och upplevelser jag inte skrivit om. Promenerat och rört mig runt… Read more »

Sara
7 months ago

Vad fint skrivet. Med våren kommer verkligen hoppet och även om allt inte blir som förr kommer krisen att passera. Tills dess får vi njuta av de allt ljusare kvällarna! 🙂 Och förutom att läsa och läsa om de mysiga gamla inläggen här ser jag fram emot de kommande 😉
Ta hand om dig! <3

Marias Memoarer
5 months ago

Bra inlägg, jag ser också tillbaka på de resor jag gjort och fortsätter blogga om den som tänkt ur lite nya vinklar. Dessutom har vi ju närturismen och staycation som man kan fokusera på sålänge vi väntar på att det känns ok att resa igen, samt 100 sätt att fantasiresa typ 😉 Inspirationen har inte sinat än för min del 🙂