torsdag 25 maj 2017

The Bean – läckert café i East Village



Frukost på ett café i New York, det får jag aldrig nog av. Därför är det dags för ännu ett tips på frukostställe i New York: The Bean, i East Village. Ett café som dessutom ligger i en byggnad med street art.

Sedan jag började äta glutenfritt har det inte varit lika enkelt att hitta matställen. Men i New York finns det och skam vore väl annars.

Under min senaste resa till New York bodde jag i några dagar i East Village (ja, du som hängt här ett tag vet att det är ett av mina favoritområden).

Efter att flera gånger ha gått förbi en ovanligt läcker byggnad, tog jag mig en närmare titt. Den himmelsblå fasaden med silhuetter av skyskrapor är ett klart blickfång, i hörnet av 1st Avenue och East 9th Street. Men inte nog med det, byggnaden rymmer nämligen ett café i bottenvåningen.

Säg hej till den trevliga personalen på The Bean! Kan man annat än få en bra morgon när man möts av det här leendet? Eller de här uppiggande färgerna och glada budskapen?




The Bean har samma vibbar som B Cup Café, ett annat av mina favoritställen i New York. På The Bean finns också de traditionella New York-signalementen: tegelväggar, pressat tenntak, läcker graffitistil som interiör och en diger meny med många valmöjligheter. Inget för den velige dock.

Det bästa med The Bean är dock att de har glutenfria bagels. Bagels är ju ett måste när man är i det stora äpplet. Vill du veta mer om dessa delikata bröd, ska du läsa mitt tidigare inlägg om bagels, perfekt frukost i New York


Min egen bagel får gärna serveras med poppy seeds (sesamfrön) och cream cheese. Hur vill du ha din? Jag beställer också alltid en sojalatte. Om caféet dessutom har fri wifi (vilket givetvis The Bean har) är morgonen räddad.



The Bean finns på flera ställen i New York men det här är nog den läckraste byggnaden, i mitt tycke. 

Enjoy!



Foton och film: Anna Ström Åhlén.

söndag 21 maj 2017

Union Square i New York – dit jag alltid återvänder och varför



Union Square. Så mycket att göra och så många intryck, på en och samma plats. Hit återvänder jag gång på gång, under varje resa till New York. 

"Oj, nu hamnade jag visst vid Union Square igen." Småleende åt mig själv ser jag mig om på den välbekanta platsen. Min ben är nästan radiostyrda hit och inte mig emot.

Union Square är nog mitt eget "Times Square". Min egen medelpunkt, där jag vet precis vart jag ska gå för vad. Det är hit jag går för att fynda och fylla min garderob, för att plocka ihop en snabb och god måltid, för att slå mig ner och se på folk.

Jag ser mig om i Union Square Park, som varje årstid skiftar skrud. Nu är det april och träden bär rosa dräkt med tusentals blommor. Någon har bråttom till jobbet medan schackspelarna lugnt klurar på nästa drag. En kvinna stannar till, överrumplad av en blomstergåva, medan jag styr stegen mot mitt mål.






Jag vill också sitta i parken, låta solen värma vinterbleka kinder, sluta ögonen och bara lyssna. Lyssna på New York, där röster sorlar och stiger likt skalor, där samtal slingrar sig fram och åter, där människor möts och skiljs, där pulsen startar och slutar. Min stad, min plats.

Burlington Coat Factory ska jag strax stilla shoppingsuget.
Där finns alltid något som får följa med mig hem. Det vet jag, redan innan jag gått in. Det är ju svårt att låta bli, när en Calvin Klein eller Tommy Hilfiger är snälla mot plånboken. Eller när ett par Miss Me-jeans ropar på mig med ett pris som får H&M att gråta.

Men likt en jägare gäller det att beväpna sig med tålamod. Många galgar ska granskas och vid provrummet sätts min artighet på prov. Personalen missade charmkursen, både den senare och den förra. Men vad gör det, när jag med fynden över armen står i kassakön igen, när jag hör högtalarrösten jag hört så många gånger: "Please proceed to register 4".



Så tar jag rulltrappan till översta våningen, bara för utsikten. Bara för att ännu en gång låta den ta andan ur mig: vyn mot Empire State Building, mot skyskraporna, mot grönskan i konstrast mot glas och stål. Där nere myllrar de, människorna, som myror kring sin stack.

Där, längs Broadway, rullar NYC Taxi som gula skalbaggar. Förbi Starbucks, där jag bara behöver ställa mig utanför för att få fri wifi. Förbi det nya konstverket som med halvslutna ögon betraktar mig.


Bara några trappor ner finns DSW, Designer Shoe Warehouse. Och där vet jag ju också vad som finns. Där vet jag att de blinkar åt mig, ett par Anne Klein med mjuka sulor. Men, ledsen, ni får vänta. Nu är jag hungrig!

För att köpa mat går jag till Whole Foods Market, en säker anhalt när lunchen ska gå fort. Åtminstone att handla, äta gör jag ju så länge jag vill. Jag har ingen tid att passa. Vid den enorma buffén fyller jag min papplåda, med allt från kyckling till tofu, med exotiska smaker och kryddiga röror.



Vart ska jag gå sen? Kanske till Barnes & Noble, bokhandeln där jag kan strosa i timmar. Kanske till Forever 21 (fast jag för länge sedan passerat siffran) eller till Duane Reade, för att frossa i smink. Det kan också tänkas att jag vill besöka Union Square Greenmarket, eller om kvällen är inne: Dear Irving, en av New Yorks hemliga barer.

Eller också gör jag något helt annat. För till Union Square kommer jag ju tillbaka. Alltid.


Enjoy!

PS. Söker du fler New York-tips? Här finns en guide till min New York-blogg. Jag har också en sida med många länkar och tips inför första resan till New York, bland annat "35 måsten saker du inte får missa i New York".




PS. Välkommen att följa mig även på Instagram.
Samtliga foton, om inte annat anges: Anna Ström Åhlén.